jagljugerinte

Hej bloggen!

Tummen ja slog i igår är fortfarande lite blå, eller inte själva tummen. Det är nere vid leden, fortfarande en viss svullnad och lite åt de blå-röda hållet. Inget som stör direkt, så länge ja inte måste torka mig i arslet....

Och de där är ju lite ironiskt.. Alltså jag lämnade blod i måndags, vilket innebär att just nu jobbar min kropp på att producera nytt blod, vilket iofs redan borde va klart. Det är blodkropparna som tar lite längre tid. Och för att hjälpa den processen äter jag hjärntabletter, som har bieffekten att jag blir ganska rutten i kistan OCH får gå på toa ett par ggr extra om dan... Ödets ironi va?? Hmm.....

Förresten det här med blogg.. Vad e nöjet egentligen? Visst jag tycker om att skriva lite ibland, saknar tiden som frilansare. Eller nja, jag saknar deadline arbetet. Att ha kniven mot strupen pressad att prestera, det var en helt underbart jobbig känsla. Låter tokigt, visst det är det nog oxå. Men hur som helst så gjorde jag dom klart bästa texterna under press. Säkert är det ett vanligt fenomen bland många andra. Men det här med bloggande.. ja vet inte riktigt, visserligen så är det väldigt många som blottar sina liv på internet, fritt för allmänheten att ta del utav. På sätt och vis har det sin charm. För egen del så låter jag mitt "internet jag" bli ett slags alter ego, skulle tex aldrig dela med mig utav mina allra personligaste tankar och händelser. Hur andra gör vet jag inte. När jag bloggar här försöker jag hålla en viss självdistanns, vara en liten fånigare version utav mig själv än vad jag annars är. Egentligen behöver jag inte bry mig, med 3 stycken läsare känner jag mig inte så värst utlämnad till resten av världen. Och jag tror även att läsar antalet begränsar mig ganska mycket vad gäller författandet, inspirationen är sällan sådär sprudlande och energisk. Ibland när jag läser i andras bloggar så förundras jag över hur man orkar få fram all energi att skriva ur sig en sån otrolig massa gojja. Värst är nog ändå bloggarna som informerar i både text och bild om den nya väskan, dom otroligt läckra skorna eller den nya frisyren. Liksom va faan?? Efter frisör besöket så gå för fan och skaffa ett jobb!!

Jaja, whatever.. faktiskt så har jag fastnat för en blogg, och då menar jag fastnat! Besatt? Nej då, men det är svårt att låta bli att läsa. Dock så har själva personen bakom bloggen mer att göra med mitt intresse än just själva innehållet. Of course är det en tjej, vad annars? Om jag tycker hon är snygg? Oooo JA! Får damen ifråga mitt hjärta att stanna? Hmm, nej... då skulle jag ju döö.. Men det ökar i fart och slår hårdare.. Tycker jag om det? Mjo kanske det.

Så ligger det till, och nu borde jag har en fyndig och fräsig avslutning på det längsta inlägget hittils i min skräp-blogg så jag gör ett tappert försök då. Tills nästa gång: Må väl alla!

"Bloggen är död, länge leve bloggen"!